Kom hit om du vågar.

Vad är du rädd för?
Jag vet att du läser, och du vet att jag menad dig.

Om du inte har stake nog att säga det till mig, IRL, så knip då.

Det är rätt patetiskt, att du efter alla dessa år, fortfarande läser min blogg, och har så förbannat lite att glädja dig åt själv, att du måste skriva sådan saker till mig för att få må bra?



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0