Det är mycket känslor och tankar som spelar in vid en flytt. 

Detta blir min..7: eller 8:e gång jag flyttar.

Det är en hel del för en tjej på 24 år.

Jag skulle nästan kunna tror att jag pratade om en person som lever med skyddad identidet och flyr från något hemskt.

Men det är bara jag själv, som haft otur, och tur.

Förhoppning är att detta är en sista flytt.

Det kan hända att det blir en till om många, många år när det är dags för ålderdomshemmet.

Men annars hoppas jag, att min ro kommer nu.

Att det lugn, och den trygghet jag sökt, finns där.

Vid havet, i min allra käraste stad sedan långt tillbaka.

 

Jag letar inspiration, kollar hela tiden alla olika möbel och heminrednings-sidor.

Försöker visualisera mig själv, sittandes i en fotölj på min alldels egna altan, med min alldeles egna bok.

Med barn som leker vid standen, med min nuvarande sambo, som då är min make.

En dröm, ett mål.

 

Jag var nere i källaren idag för att försöka få lite ordning på vad som skall slängas därifrån.

Naturligvis kom jag över en massa papper, bilder och saker ifrån förr.

Jag blev såklart ett känslomässigt vrak för en stund.

All den där smärtan jag tvingats gå igenom.

Som stundtals fått mig att sluta vilja.

Men den har faktiskt tagit mig ända hit.

För att nu, en förhoppningsvis sista gång, packa ner och flytta.

 

Det kommer ta tid att packa och städa ur all smärta och skit som finns begravt här.

Det kommer kännas att jag lever under dessa månader.

Men.

Tillbaka till min visualisering, till mitt mål.

Hitta kraften, hitta viljan att förändra.

Kämpa, och aldrig ge upp.

 

Imorgon skall de innhandlas flyttkartonger och sopsäckar.

 

Kram på er!