Jag sitter nu, nyduschad kl 6 på morgonen. Varit vaken sedan halv fyra efter att ha sovit två timmar.
Så trött är jag, känner att alla muskler och leder i kroppen bara skriker efter vila och sömn. Jag är ledig en dag denna vecka och det är imorgon. Men det spelar ingen roll för efter söndag har jag semester. Eller ja, arbetslös kallas det väl för egentligen. Men det ska nog lösa sig, jag är lite orolig, men jag tänker inte gå utan pengar. Så det ska ordna sig.


Eric ligger och sover, och jag lovar dig att en vackra människa finns inte. Han ligger som en liten boll och bara snarkar. Fy så mycket jag tycker om honom! Så, nu är det sagt också.

Jag har inte bloggat på sjukt länge, har helt och hållet tappat intresset för att skriva.. Vilket gör ont i mitt hjärta, för jag älskar det ju egentligen. Men det känns så meningslöst, eftersom jag inte har något att blogga om.
Funderar på att återgå till min ursprungliga idé med att blogga, och nu göra en ny och starta om.
Men ja, det känns så jobbigt och tidskrävande, och jag har ingen tid över till någonting annat nu än att jobba och njuta av kärleken i mitt liv.


För inga ord i världen kan beskriva den känslan av att ha min fina pojkvän i närheten. Jag är lycklig igen.
Och det blir bara bättre, vi har stora planer på g. Eller ja, jag har stora planer.

Ja, konstigt blogginlägg, men det blir såhär, jag har liksom inget att skriva om men känner ändå att jag vill, fastän jag har noll intresse eller inspiration, så har jag viljan.. mysko va?

Nu ska jag iaf snart gå mot jobbet, ska nog göra det där förbannad delegerings provet idag. Inte för att jag vill hålla på med medicin, klarar mig bra utan, men det skulle nog underlätta. Och sen vet jag ju att jag kommer få jobba några mer pass i höst och vinter, så det är väl lika bra då.

Innan solen går upp
innan tuppen ännu galt
och innan daggen torkat
Det är då jag ligger vaken och beundrar dig
lyssnar till dina andetag och smeker ömt din kind
min älskade prins
snart är det du och jag på riktigt.

Det var nog allt för denna gång.. vi hörs igen, kanske snart eller kanske sen.
Någon gång blir det iaf.