Igår var det tydligen tillåtet att vara deprimerad, och då var jag det. Från morgon till kväll avskydde jag allt vad livet är och ska förställa. Jag hatade alla i min omgivning och mig själv. Och ändå var jag inte i min dystra period, som bruakr komma en gång i månaden. ( Ja, ni vet! )
Och jag lovade mig själv när jag somnade väldigt sent igår att jag aldrig, aldrig någonsin mer skulle vakna upp eller somna så deppig och självhatande som jag var igår.
Tror ni det funkade eller ? Eh, nej!

Jag vaknade upp och var tröttare än allt tröttast, försov mig och hann inte äta frukost innan jag sprang till tåget.
Jo, jag vet. Det är faktiskt självförvållat då jag lägger mig så sent, och blir uppringd mitt i nätterna. Men vad kan jag göra då? Ingenting alls.
Och när jag får en dålig start på dagen, ja då avskyr jag den dagen.

Det är tur jag skall iväg och träffa min kontaktperson senare så jag får skrika av mig lite. Och så är jag ju i skolan idag, och då har jag, och alla andra, all rätt i världen att skrika och var sur. Även fast vi har superdupermega bra lektioner idag!

Så, trots detta förbannad jävla helvetes kaos skit liv (!) så ler jag och är ändå extremt positiv och glad för att jag får vara en hel människa som kan le med hela kroppen!

Over and Out!
Puss och Kram / NegativtPositiva Fiie