only makes you stronger.

Eller?

De senaste dagarna har jag gått och irriterat mig på vissa saker. Människor och deras oerhört låga intelligensnivå.

Egoism är något av det värsta jag vet. Och det enda som är värre är människor som påstår att det aldrig tänker på sig själv, när det egentligen inte gör annat om dagarna.
Speciellt frustrerande är det när man upptäcker detta i sin omgivning, hos sina nära släktingar.
Det gör ont. När man vet att man står en person som när, genom blod och uppväxt, men att man ändå aldrig tycks kunna se likheterna rent psykiskt.

Jag vet att jag inte borde sitta här och älta och försöka förstå mig på denna cirkus som faktiskt pågår runt mig. Men.
Det är så oerhört. För det gör mig vissa gånger rent av förbannad.
Hur människor, ( eller faktiskt just denna person! ) använder sin hjärna?

Man tycker ju att familjen är det viktigaste. Men för en del så är det inte så.
Då är du själv, och kanske dina vänner, viktigare.

Jag kan bara tacka min älskade mamma för den oerhört smarta uppfostran jag fått.
Hur hon ständigt och jämt, dygnet runt, endast försökt få mig, och mina syskon, att inse vikten av sunt förnuft och värderingar. Och hon hade ju rätt. När hon i mina yngre dagar sa till mig, att det var inte fören jag stod helt och hållet på mina egna ben och var vuxen som jag skulle kunna tacka henne. Och nu har jag gjort det.

Men, sen finns det ju vissa människor som aldrig någonsin blir vuxen eller står på sina egna ben.
Stackars människor. Och stackars denna oerhört dumma människa som aldrig kommer förstå det heller.

Nåja. Jag ska försöka sluta irritera mig och slappna av. För det är