Tisdag. Vaknar upp med halsont mitt i natten. Somnar om, vaknar till och från hela morgonen.
Bestämmer mig kl halv tio för att gå upp och käka frukost. Jo men hejsan. Snorfrukost ja!
Jag har trotsat all sort influensa och förkylning, medan min omgivning en efter en trillat dit.
I vanliga fall brukar jag ha ett rejält immunförsvar. (Tack mamma!), och är sjuk oerhört sällan.
Därför är jag inte rädd för att bli extremt sjuk. Men nu verkar det se mörkt ut.

Får hoppas att det bara är tillfälligt, dock har jag ingen lust att gå runt och bära på en snuva och lite halsont till och från i en evighet, vilket brukar kunna drabba mig. Att förkylningen aldrig tycks vilja bryta ut, utan bara störa mig lite. Grrr!

Nåja, det är tisdag idag. Solen lyser som aldrig förr och jag borde ju verkligen ta mig ut på en promenad. Jag är ju ändå ledig liksom. Men latheten i mig tar över. Måste komma över detta. Jag är för bra för att vara en framtida deltagare i Biggest loser..

Måste fördriva tiden med något iaf känner jag. Eftersom Anders inte slutar fören runt halv sex, vilket betyder att jag inte kan börja med maten för vid 17. Och dit är det 5 timmar. Jaja. Det ordnar sig.


Fasiken så skönt det var att skriva om ingenting.
Måste nog börja blogga på riktigt igen.