Jag vet hur det känns.
Ilskan som brinner.
Du är förbannad på den där andra tjejen som fick sig en liten del av din kaka.
Du ser henne som den hemska, som den dåliga. Du ser henne med besvikelse och hånskrattar åt allt du vill göra med henne. Jag vet hur det känns. Jag har vart där jag också.
Hon tänker så om dig med.
För i slutändan så är det ju du som fick honom. Inte hon.
Men tänk dig för. Vad ödslar du din tid och energi på egentligen?
På att hon försökte bevisa något för dig, eller för att killen du är tillsammans med faktiskt kan ge efter?

Den där tjejen vill inte ens ha din man, hon vill inte såra dig heller.
Hon vet ju hur det är att leva med karln. Hon gjorde det i 3 år.
Du har gjort det i 2.
Han älskar dig. Det gör han verkligen.
Och det var den enda hon vill veta.
Hon står för sina ord. Hon älskar honom.
För alltid. Men att hon vill ha honom tillbaka.
Det finns i hennes tankar.
Hon tycker du är en bra tjej.

Så släppa alla din aggressioner.
Det var aldrig något illa menat.
Bara en sak fanns i hennes tanke.
Bevis. Och stolthet.
Hon fick dom båda.
Och så även du.