Hej hej!
Det är tisdag, en mörk och regnig sådan. Och såklart är jag super jävla deprimerad för det.
Men hey, thats life. Jag försöker peppa mig till att diska och sedan plugga på svenska provet.
Det kommer sakta men säkert, och tyvärr så gjorde jag ju misstaget att sätta mig här nu, så då lär jag ju aldrig bli färdig med någonting.. Hm!

Vecka 10 är det nu, början på Mars månad. Och jag längtar med glädje till våren och sommaren.
Skolan rullar på, men det är mycket som ska göras och proven kommer tätt efter varandra. Träningen saknar totalt struktur och ångesten inför beachen 2009 är stor. Jag får panik när jag kommer hem efter en lång dag i skolan och möts av en illaluktande soppåse, en tvätthög som bara växer och disken som jag alltid lyckas "glömma".
Räkningar, matinköpen, nöjena och kärleken. Det finns liksom för lite tid, och en bristande energi till allt egentligen.
Jag tror aldrig att jag varit så här långt nere i botten förut, jag känner att jag snart kommer spricka av depression.
Från morgon till kväll flyger 100 saker genom mitt huvud, och endast ett par stycken lyckas stanna, och av dom 5 sakerna kanske jag får 2 gjorda.  Stress, ångest, panikångestaattacker, sömnbrist, dåliga provresultat och en låg energinivå. Struktur? Prioritering? Var finns det.. Var finns en livscoach när man behöver en?

Jag är trött på att leva varje dag som den förra, jag är trött på att vakna upp på morgonen och vilja dra täcket över huvudet igen. Jag är trött på att aldrig lyckas få ro och somna om kvällarna. Jag är helt enkelt trött på att leva som en zombie!
Vad behövs? Jo, schemalagda dagar och struktur i vardagen.

Blondinbella kör ett " veckans handlingsplans inlägg" varje måndag. Så roligt/tråkigt ska vi inte ha här, för så intresserad tror jag inte ni läsare är av mitt liv. Dock så ska jag se till att jag ordnar upp allting.
Det funkar ju verkligen inte att ha en egen kalender i huvudet och tro att jag ska komma ihåg allting som sagts och bestämts under en och samma dag.. Nej. Jag behöver en redig kalender. En planering varje vecka, en attgöralista varje dag och en matsedel. Ett tränings schema och en lista över mina mål, både framtida och nutida, stora och små. Allt som jag vill uppnå måste skrivas ner.

När dagarna flyger förbi, när veckorna helt plötsligt tar slut och jag inte vet vad som egentligen blivit av, när en månad närmar sig nästa och när mörkret blir svart. Då är det illa. När jag inte längre ser ljus i något, inte ens i vänskapen. När jag bara längtar hem till ingenstans, då måste en ändring ske i mitt liv!

Så här med förklarar jag en ny era i Sofies liv, en ny tid med struktur och planering i livet. Jag måste finna en ginista, en glädje som får mig att orka. Jag måste så småningom se det roliga i livet, för just nu känns det långt borta..

Hur överlever man en värdelös dag när man vet att nästa dag kommer bli värre? - Det kanske man inte alltid gör.
Men det sista som lämnar oss människor är hoppet. Och mitt hopp, det lämnar aldrig kroppen eller själen.

Tro på en ändring, jobba för livet och kämpa för dig själv.
Vi får ingenting gratis med oss på färden.

Puss
/ Fiie