Jag har gjort en upptäckt. I många låttexter och i många bloggar så skrivs det om en viss rädsla. En rädsla för om morgondagen inte skulle komma, vad händer då? Te.x Ronan Keatings "If tomorrow never comes", där han sjunger om hur orolig han är för om imorgon inte kommer, kommer då han har visat sin kärlek till nära och kära? Om han dör idag, kan han då dö med stolthet?
Jag är tvärtom.
Jag genomlider mina svåraste dagar någonsin just nu, och då är jag mer rädd för att gårdagens smärta skall komma igen imorgon, och dagen därpå. Jag vill inte att i morgon ska komma, och jag vill heller inte att dagen skall ta slut, eftersom jag vet att det alltid blir värre dagen efter. Den smärta som jag så hårt kämpar för att trycka undan, kommer någon morgondag att komma ifatt min verklighet och då kommer jag dö av den.

Jag är därav inte rädd för om morgondagen inte kommer, jag är desto mer rädd för att jag i detta nu ska få uppleva dödens väg och sedan dö, utan att ha visat min kärlek, eller ha uppfyllt mina drömmar och mål här i livet.
Om gårdagens trauma kommer ifatt min verklighet, då blir jag orolig för vad som komma skall.

Nu tänker jag skriva lite på min bok, sedan streckläsa en biografi jag köpte idag efter en lång väntan.

God natt mina älskade läsare <3
/ Fiie

Jessica Anderssons självbiografi - "När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var"