Små lyckostunder i vardagen.
Det är egentligen inte jobbigt, det är faktiskt egentligen ganska roligt med skola. Jag gillar skolan. Jag tycker om att lära mig och jag gillar att plugga, egentligen. Jag älskar att få tillbaka prov och uppgifter och veta att den tid man lade ner lönade sig i bra betyg.
Men när jag kommer hem ifrån en hel dag i skolan, och iofs inte gjort mycket, så orkar jag bara inte. Luften försvinner och min hjärna måste laddas om. Istället för att laga en god middag och sätta sig med böckerna och lära sig något roligt och nytt, vad gör jag då? Jo jag hamnar här, eller ute på ett fik eller i sängen med en film.. Allt annat än att göra det jag egentligen borde, vill och ska göra.
Jag har skrivit i kalendern " plugga 16-19 " , nu är klockan snart 19.00 och jag har endast börjat planera uppläggningen på en föreläsning hittills.. Middagen bestod av en muffins och en kopp té, ändå har jag precis handlat massa god o härlig mat?
Vad är problemet?
För mig är det ensamheten. Tankarna och känslan av att sakna energi.
Jag hatar att plugga själv, jag hatar att bo själv och jag hatar att leva ensam. Det stör min studieteknik. Jag tänker att " jag ska göra det " men när jag väl gör det, så blir det bara halv gjort och dåligt, o fokuserat och konstigt.
Men det måste ju finnas ett sätt att orka? Eller..
Jo. Det gör det.
Jag hittar mina små lyckopiller, mina energiladdningar och glädjestunder i vardagen, jag andas in dom och placerar dom i hela kroppen. Jag sparar dom, limmar fast dom på vissa speciella ställen i själen. Där finns dom och där kan jag med trygghet plocka fram dom när det behövs. Mina lyckostunder i vardagen, mina vänner, bloggen, lite choklad och så några 100 situps.
Idag fick Susan Boyle den äran. Ni har väl hört om henne? Hon gjorde ju en Paul Potts tycker jag och chockade hela världen i stort sett. Riktigt härligt. Hon är en sådan person som jag vill bli, eller ja.. Ni fattar. En sån som tror på sina drömmar och uppfyller dom, en sådan person som aldrig ger upp. Det är lycka och glädje!
Nu ska jag äta en chokladkaka, lägga mig i sängen och plugga på psykologi. Sådeså!
Puss o Kram på er!
/ Fiie
Men när jag kommer hem ifrån en hel dag i skolan, och iofs inte gjort mycket, så orkar jag bara inte. Luften försvinner och min hjärna måste laddas om. Istället för att laga en god middag och sätta sig med böckerna och lära sig något roligt och nytt, vad gör jag då? Jo jag hamnar här, eller ute på ett fik eller i sängen med en film.. Allt annat än att göra det jag egentligen borde, vill och ska göra.
Jag har skrivit i kalendern " plugga 16-19 " , nu är klockan snart 19.00 och jag har endast börjat planera uppläggningen på en föreläsning hittills.. Middagen bestod av en muffins och en kopp té, ändå har jag precis handlat massa god o härlig mat?
Vad är problemet?
För mig är det ensamheten. Tankarna och känslan av att sakna energi.
Jag hatar att plugga själv, jag hatar att bo själv och jag hatar att leva ensam. Det stör min studieteknik. Jag tänker att " jag ska göra det " men när jag väl gör det, så blir det bara halv gjort och dåligt, o fokuserat och konstigt.
Men det måste ju finnas ett sätt att orka? Eller..
Jo. Det gör det.
Jag hittar mina små lyckopiller, mina energiladdningar och glädjestunder i vardagen, jag andas in dom och placerar dom i hela kroppen. Jag sparar dom, limmar fast dom på vissa speciella ställen i själen. Där finns dom och där kan jag med trygghet plocka fram dom när det behövs. Mina lyckostunder i vardagen, mina vänner, bloggen, lite choklad och så några 100 situps.
Idag fick Susan Boyle den äran. Ni har väl hört om henne? Hon gjorde ju en Paul Potts tycker jag och chockade hela världen i stort sett. Riktigt härligt. Hon är en sådan person som jag vill bli, eller ja.. Ni fattar. En sån som tror på sina drömmar och uppfyller dom, en sådan person som aldrig ger upp. Det är lycka och glädje!
Nu ska jag äta en chokladkaka, lägga mig i sängen och plugga på psykologi. Sådeså!
Puss o Kram på er!
/ Fiie
Kommentarer
Trackback
